Etikettarkiv: Schibbye & Persson

Mediernas tystnad.

Sedan november 2011 har Johan Gustafsson varit fånge hos den islamistiska gruppen AQIM. Sedan dess har knappt några livtecken hörts.
I somras släpptes detta filmklipp:

http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/videon-med-malisvenskens-vadjan/

I min infantila tro på mänskligheten trodde jag att detta skulle vara startskottet för en Schibbye & Persson liknande kampanj. Men… så blev det inte. Inga media brydde sig överdrivet mycket, ingen tidning började en räknare på hur många dagar Johan Gustafsson varit kidnappad. Tystnaden var påtaglig.

Men idag dök detta inlägg upp på Expressen Debatt.
Tack Bengt Nilsson för att du tar upp det här.

Varför är tystnaden så monumental?
Kan det bero på att Johan Gustafsson inte är någon av journalistvännerna?
Johan Gustafsson är en vanlig människa vars anledning var att genomföra sitt livs stora dröm; att åka motorcykel genom Sahara.

Så… om nu inte journalistkåren kan känna igen sig i detta, så måste det vara upp till oss andra. Vi andra vanliga människor som har stora drömmar.

(Och, ja, tystnaden gäller så klart även politikerna, men här och nu är det medierna jag väljer att kritisera.)

Lena Andersson FTW!

Så här dagen efter Augustprisnomineringarna så känns det mest så här!

4585c76cc8f02e0bd_394f86_97f-post

Roligt med småförlagens genomslag i barnbokskategorin. Urax och Hippo är två fräscha uppstickare som verkligen förtjänar den här uppmärksamheten.
Kul med två poeter i den skönlitterära.
Inte så oväntat att 438 dagar nominerades.
Personligen saknade jag Kristian Gidlund.
Och jag är något förvånad att varken Lena Einhorns Blekingegatan 32, Kristian Lundbergs Min hemstad eller Gabriella Håkanssons Aldermanns arvinge nominerades.
Onödigt med P O Enquist, men okejdå han har ju ändå inte skuggan av en chans mot Lena Andersson.

Störst jäkla grattis till Natur & Kultur med 4 nomineringar och stor vinstchans i åtminstone två av kategorierna. Jagger Jagger vet jag inget om, så den tänker jag inte ens låtsas uttala mig om.

En liten iakttagelse dock… antalet författare som log eller ens såg det minsta lilla glad ut var lika med noll. Själv skulle jag inte kunna sluta.