När gud var en kanin

Ibland möter man skönlitterära böcker som rubbar ens värld fullkomligt.
En dag var en sån läsning.
Sarah Winmans När gud var en kanin är ytterligare en.
Jag läste den på ett tåg till Blekinge och var tvungen att sitta bakom solglasögon.
Tårarna rann och jag suckade storögt på ungefär varannan sida.

Sarah Winman historia om syskonen Elly och Joe, om yrvädret Jenny Penny, om underbara Charlie och om alla udda karaktärer som rör sig i utkanten av deras värld är helt magisk.
Magisk!
Alla andra ord är alldeles för betydelselösa.

Hur sjutton Winman lyckas väva samman Elly och Joes drömska, knäppa, snudd på tidsobundna (trots tydliga tidsmarkörer) med något som är så inskrivet i vår kollektiva nutidshistoria som 9-11 kan jag inte riktigt svara på.
Men vad som händer i det glappet, det hoppet in i verkligheten, är När gud var en kanin stora ögonblick.
Där finns inga skyddsnät, ingen räddning.
Som läsare är jag helt utlämnad till mig själv och min tro på karaktärerna i boken.
Det gör ont, tårarna strilar och varje ögonblick får mig att inse hur lyckligt lottad jag är.
Inte minst för att jag fortfarande har förmågan att uppslukas och beröras så här djupt av en läsning.

 

Annonser

En reaktion på ”När gud var en kanin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s