Paul Andersson

Jag bläddrar lite fram och tillbaka i Jan Magnussons bok om Paul Andersson Blodrikets bortersta gränser.
Läser något stycke, bläddrar lite till, funderar lite.

Mina tankar stannar ganska mycket kring hur en person kan omges av ett sådant mytiskt skimmer, utan att vara speciellt läst.
Hur många kan på rak arm räkna upp något Paul Andersson har skrivit?
Jag kan det inte.
Men den mytiska figuren Paul Andersson känner vi allt för väl.
Jag tänker främst på Birgitta Stenbergs böcker och inte minst Rikard Wolffs grymma tolkning av honom i Apelsinmannen.

När jag läser, bläddrar och funderar mig  igenom Jan Magnussons bok så slår det mig att Paul Andersson skulle vara ganska nöjd med sitt eftermäle.
En man som vårdade myten om sig själv. Och blir ihågkommen som just myt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s