Och allt skall vara kärlek

Kristian Lundberg.
Jag börjar som senast, men tar bort utropstecknet, eftersom jag inte riktigt tycker han behöver det. I själva namnet finns ett utropstecken. Prova själv.
Kristian Lundberg.

Sen jag läste Yarden har jag längtat till dess att Och allt skall vara kärlek skulle släppas. Att få fortsätta min resa i Lundbergland.
Där Yarden är en uppgörelse med det samhälle vi lever i är Och allt skall vara kärlek en uppgörelse med Kristian Lundberg själv.

Från första sidan förleds jag av bräckligheten i Lundbergs röst, i hans tankar. Det är som en man som kommit till korsvägen i sitt liv; där man antingen säljer sin själ till djävulen eller väljer att konfronteras med sitt liv och sina gärningar.
Lundberg gör det senare och försöker skriva sig till en försoning.

Den sammanbindande länken i boken blir kärlek. Kärlek som filosofiskt begrepp. Kärleken som tanke. Kärleken som känsla. Kärleken som ständigt undflyr, men ändå alltid sitter i förarsätet.
Det där outplånliga begreppet som förföljer oss genom livet. Vare sig vi vill det eller inte.

Jag ser beröringspunkter med många av de medelåldermän som skriver sina livshistorier.
Finast är den 2000-tals version oss Ekelöfs Jag tror på den ensamma människan, som Lundberg sammanfattar i två meningar:

Jag är en människa. Det som ryms i mig kommer också att röra sig inom dig.

I alla enkelhet; det här är historien Knausgård önskar att han hade varit kapabel att skriva. Han måste slita sitt otvättade hår om han läser Och allt skall vara kärlek.

Annonser

En reaktion på ”Och allt skall vara kärlek

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s