Let’s stay friends

Den här våren har varit tung.
Så tung att jag har tvivlat rejält på mitt livs stora kärlek. Den som jag alltid har litat på.  Som aldrig svikit mig. Som ständigt funnits där i glädje och sorg.
Den här våren har jag helt tappat förtroendet för henne och varit så arg och besviken.

Jag talar förstås om Litteraturen.
Och jag är helt med på att det är irrationellt. Men så har den här våren varit.

När jag till slut formulerade mig till en vän sa jag att Hon (litteraturen) är en trolösa slinka.
En mening som förvånade till och med mig när jag väl sagt den. Av två anledningar; 1. Det är väldigt hårda ord. 2. Litteraturen är en hon.
Om jag någonsin övervägt att ge littarturen ett kön så skulle jag antagligen sagt att det var en han. Men så är det tydligen inte.

Jag har surat för att jag har gjort fel livsval. Mina tonårssomrar kunde jag ha ägnat mig åt extra mattekurser istället för klassikerna. Jag kunde ha utbildat mig till något annat istället för att läsa littvet och hanka mig fram på litteraturjobb.
Hade jag fått göra om allt så hade jag utbildat mig till rättsläkare istället och haft litteraturen som en avkopplande fritidssysselsättning.

Det blev knappast bättre av att allt jag läste var så tråkigt och intetsägande och meningslöst och förutsägbart.

När jag sedan fick en av årets mest efterlängtade böcker i mina händer flera veckor innan den nådde handeln, så trodde jag att allt skulle bli bra.  Per Hagmans Vänner för livet. Lyckan var total och jag tänkte; ”Nu vänder det!”
Men icke.
Till dags dato har jag läst ca 150 sidor och jag kommer sannolikt inte läsa mer.
Maken till förutsägbart trams får man leta efter. Den här boken skrev Per Hagman för sisådär 15 år sedan. Och dessutom så mycket bättre.
I min värld nådde han sitt fulla potential i och med Skugglegender. Där briljerar han som aldrig förr, eller för den delen senare. Många är dom som tycker att Att komma hem… är hans bästa. Det tycker inte jag. Den är viktig för Per Hagman, men den har, i mitt tycke, väldigt lite med hans författarskap att göra.
Herr Hagman har med andra ord fått stå i skottlinjen för min ilska. Och det blir inte bättre av att han i intervjuer uttrycker sig nedlåtande om Stockholm och dessutom framstår som världens äldsta och bittraste tonåring. Väx upp! Nu!

Vändningen kom till slut. Tackålov. Den kom när Jessica Li satte Sofi Oksanens Utrensning i händerna på mig.
Här kom svaret jag så hett längtade efter. Ett skrivande som inte gör sig till. Oksanen fick mig att återigen förstå hur viktig Litteraturen är.
Okonstlad, trygg och utan smicker står Utrensning för en utrensning av alla mörka tankar.

Låt oss aldrig bli osams igen.

Annonser

2 reaktioner på ”Let’s stay friends

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s