The truth is out there.
8 januari, 2008
And we should consider every day lost on which we have not danced at least once. And we should call every truth false which was not accompanied by at least one laugh.
Pessimisten blir en optimist som tänker dansa på varenda bord tillgängligt.
* * * *
JF påminde mig om att jag hade ett annat nyårslöfte än ”mer kul, mindre tråkigt” i första hand. Tydligen var det så sant att jag förträngde det. ”Jag ska bli bättre på att definiera saker. Bättre på att kalla saker vid deras rätt namn.” Bättre lycka 2009…
2008, så var du 7 dagar gammal
7 januari, 2008
Upptakt, nertakt, tvåtakt, hjärtklapp. 2008 fick en start ingen vill minnas.
Kylan och snön tog kål på alla hoppfulla intentioner.
Slas och Anders Paulrud lämnade tomrum efter sig. Den här gången skriver jag inga hyllningstal. Den här gången väljer jag tystnaden.
Nyårslöfte 1: Mer kul, mindre tråkigt.
Hittills har tråkigt överglänst kul i alla avseenden. Även om Erik would beg to differ.
Musikaliskt, tror, eller kanske mest hoppas jag, att året tillhör Lasse Lindh. Att vara med i Melodifestivalen kanske inte är det mest creddiga han kan göra, men det blir nog bra.
Så här i januarifrustration/desperation/irritation/mutation är han bästa sällskapet. Hjälper mot allt utom förkylningsbaciller.
I år smäller det: Jag säger ”Chris Evans”. Ni säger ”Va?!” Om ett år säger ni ”Åååååh!”
Högt ställda förväntningar: Om det fanns något i mitt liv jag inte hade högt ställda förväntningar på skulle jag vara en mycket gladare människa. Men nu är jag som jag är. So here goes:
Anton Corbijns Control som bygger på Deborah Curtis bok (+lite mer) tror jag stort om. Anders Nilsson gjorde en bländande översättning av boken till svenska förra året. Jag bockar och bugar.
Är det i år Nobelpriset går till allas älskling JCO? Eller till min älskling JW?
Troligtvis går det till en förstockad gammal man med ena foten i graven.
Stefan Lindberg som kursansvarig.
Johan Kinde debuterar som författare. Med en riktig Kindetitel Någon sorts extas.
Kortprosaprojektet. Ska bli ett sant nöje. Ett inte infekterat och bara glädjefyllt nöje.
Lågt ställda förväntningar: Diktsamlingen. Som jag är mycket, mycket trött på. I nuläget vill jag bara bli klar. Jag tror ingenting om den.
Sen tänker jag lämna allt vad träd och mystiska djupdykningar i det egna psyket heter bakom mig. Never to look back.
Nyårslöfte 2: Stop being such a fuckin’ drama queen.
Att se ett äckligt yngel till Arne Weise uttala sig om 2008 i Nöjesguiden får mig att kräkas.
Att Aase Berg nomineras till det där DN priset gör mig glad och varm. Som en kattunge framför öppen brasa. Med taggarna utåt.
Miss Li vill jag höra mer av. Bara jag slipper se hennes äppelkäcka uppsyn. Vad är det med vattnet i Dalarna, egentligen?
Secretary kommer jag inte se om, även om det kanske var den seriöst bästa film jag sett på länge.
Words from the master.
2 januari, 2008
Livet är kort, men det är långt medan det pågår.
Rödljus
1 januari, 2008
Röda ögon glider över gatan Det spelar ingen roll alls vad dom speglar
Dom är min ursäkt för att blunda
vad mina händer gör
Utanpå, och inuti jag visste inte att man kunde gå
så långt
Tala om vem du är denna gången
Vem tror du att du är denna gången
Tala om vem du är denna gången
Vem tror du att du är
I den här sången….
Där är du som aldrig kommer
Här är jag som din skugga är
Säg nånting jag inte vet om dig
Allt är detsamma vare sig du vill det eller ej
Säg det högt, tala högre du som inte bryr dig om
vad mina ögon ser
Utanpå, och inuti jag visste inte att man kunde gå
så långt
Tala om vem du är denna gången
Vem tror du att du är denna gången
Tala om vem du är denna gången
Vem tror du att du är
I den här sången,
I den här sången
I den här sången,
I den här sången
Vem tror du att du är denna gången
Tala om vem du är denna gången
Vem tror du att du är
I den här sången
Note to self…
8 september, 2007
Om scenariot verkar mer än bekant; Avstå.