Ett knippe noveller

Strax innan jul gav Astor förlag ut 5 små noveller av samtida spanska författare; den spanska femman. Som framöver kommer följas av den portugisiska och den italienska.
Små volymer, stora som en hand ungefär. Lätta att stoppa med sig i väskan. Nu börjar det här låta som en reklamfilm…

Kvintetten inleds med Andrés Barbas Efter oss syndafloden. Jag är lite tveksam till titeln. Men i övrigt. Andrés Barba håller stilen från Augusti, oktober. Den erotiska laddningen är stor, äcklet är om möjligt ännu större. Barba är verkligen en författare jag ser framemot att se utvecklas. Han kan  bli hur stor som helst om han fortsätter så här.

Nummer 2 är Nuria Labarias Slippa se regnet.  Som är en lite sorglig historia om ett skilsmässobarn. Om det där att vara delad i två. Om att vara bådas men kanske allra mest sig själv. Labari vill jag läsa mer av. Mycket bra första intryck.

Elvira Navarro Leken, nummer 3, gillar jag inte alls. Två småtjejer som ger sig in i en lek som slutar illa. Den är för vanlig, den har lästs förut. Man vet från början hur det ska gå.

La Noche Sucks av Blanca Riestra är kanske den jag tycker allra bäst om och kanske också den som jag tycker det är svårast att säga något vettigt om. Jag får intryck av framtidsvision och sci fi, men de referenserna är inte solklara. Riestra hänger över mig och jag vill ha mer.

Den avslutande novellen, som för övrigt är rosa, heter Överlevaren och är skriven av Sònia Hernández. Handlar om en man som levt fler år än det är tänkt. Ganska, ja, jag vill inte säga svag, men det är nog det ord som kommer närmast. Och jag är inte säker på om det är rättvist. Eller om det är så att La Noche Sucks helt enkelt lämnar för starkt intryck efter sig.

Den är en lite färgglad kvintett, som små godisbitar. En del är lite surar än jag tänkt mig, andra ger en helt nya och spännande smakupplevelser.
Flera intressanta namn som jag gärna läser mer av.