Strofer som sitter som… smultron

Den senaste tiden har jag haft en enda textrad som fastnitad i mitt huvud. Strofen är från Lars Winnerbäcks En tätort på en slätt och lyder som följer

Säg till Viola att hon lyser, att hon är vackrare än sången och jag önskar att jag skrev den.

Det är en sån underbar strof som gör mig alldeles pirrigt glad. Och som min interne DJ med jämna/ojämna mellanrum spelar på repeat. Ofta blir jag trött på dom låtarna, men den här är så ljuvligt vacker.
MEN, skulle någon vänlig själ vilja tala om för mig vilken sång det är? Jag vill veta. Jagvilljagvilljagvill.

Driva. Drift. Dubbelvikt. Drösvis med D.

Imorse när jag kom till jobbet lyckades jag utlösa larmet. Inte så kul.

Sen började jag dagen med att läsa Sara Hallströms och Vanja Larbergs Driva. Utgiven av fenomenala H:ströms. Även om jag inte gillar allt dom ger ut så tycker jag ändå om deras ambitioner och utgivningar. Det behövs fler som Johan Hammarström i det här landet.
Tillbaka till Driva. Mycket positiv läsning. Det känns som att den behöver några fler läsningar innan den sitter. Men det är sällan som jag blir så glad av en poesiläsning som jag blev av den här. Kort, sammanhållet i sin spretighet, ett driv och en riktning i den där spretigheten som många, många av dagens poeter skulle ha nytta av att studera närmare.
Illustrationerna är flyktiga och precisa. I like.
Jag tror att styrkan i Driva ligger i att den inte försöker utge sig för att vara något. Den ÄR. Och det är, i det här speciella fallet, mer än gott nog. Ja, den här boken kommer jag återkomma till. Mer än en gång.

High on diesel gasoline

Igår blev jag med cykel.
Min alldeles egna 24 växlade Specialized Sirrus.
Den är grön och den är underbar.
Cyklade till jobbet idag och det gick alldeles utmärkt fram till Luntmakargatan. Den är ju helt livsfarlig!
Det sista som hände innan jag cyklade in på innergården var att jag höll på att köra in i en stolpe. Ojojoj.

Började läsa H.P. Lovecrafts Fallet Charles Dexter Ward igår. Låg på en parkbänk och läste igår när jag väntade på E när vi skulle köpa cykel.
Jag vet inte… Än så länge inte övertygad. Hatar verkligen bilderna i den.

Skickade in två bokbeställningar förra veckan. Riktiga impulsköp. Lady Chatterleys älskare och Clarice Lispectors Stjärnans ögonblick. Den senare har jag inte läst och tänkte att nu är det dags. Lispector har jag läst andra böcker av, och gillat, så du är det väl dags för den här också.

Annars… ja, eftersom den mystiska mannen inte fattar signaler (alternativt är helt ointresserad) så har jag trappat upp min krigsföring. Från lite försiktig underrättelseverksamhet så är det nu ett rätt intensifierat gerillakrig som gäller. What the hell, ska man misslyckas så ska man åtminstone go out in flames. Eller nåt sånt.
F kom med information igår som gjorde mig tämligen konfunderad, road och förstående.

Annars verkar det som att alla, verkligen ALLA, på mitt jobb är med barn eller är föräldrarlediga. Totalt galet. En biologisk klocka som inte finns börjar ticka. ticktackticktack.

Fästingar Förväntningar Farhågor Fasor Familj

Den här veckan är veckan då jag fått saker gjorda. Eller, ja, förra veckan var det nog mest, men denna veckan har jag hanterat det jag beslutade om förra veckan.  Vissa saker gör en så oändligt orolig, men ställs frågan så får man åtminstone svar.  Hur illa det än är.
Tränade hårt igår. Ingen träningsvärk. Vi får se imorgon.
Plockade bort en pytteliten fästing från benet igår. Kanske borde överväga TBE spruta iaf…

För en timma sedan ankom hela stora (hrm 4 personer) familjen till stan. Mamma, Anders, Ylva och Abbe. Ska bli roligt. Roligt. Roligt.
To be continued.

I bokväg läser jag manuset till Hypnotisören just nu. Höstens snackis. Ja, to be continued…

Yes we can! Det amerikanskaste av löften.

Något tveksamt sätter jag tänderna i Martin Gelin Det amerikanska löftet.
Tveksamt eftersom jag verkligen inte ser mig som den som läser den här typen av böcker. Men vad sjutton! Om det här är sommaren med utmaningar så ska jag väl utmana mig själv även när det gäller läsning. Eller, ja, utmana och utmana… kanske snarare läsa sådant jag vid första anblick inte är speciellt intresserad av.
Barack Obamatåget hoppade jag aldrig på när det begavs sig. Jag följde Hillary vs Obama. Och jag följde Obama vs McCain. Något förstrött i båda fallen. Kan villigt erkänna att jag höll på Hillary i första omgången. Och på Obama i andra.
Så vad gör då jag med Martin Gelins bok? Nyfikenhet är den springande punkten.
Och trots att jag inte är del av någon Obamaeufori så måste jag ändå säga att Gelin lyckas med att få mig intresserad och engagerad. Jag blir rörd av historierna om Ashley och den gamla mannen. Ashley röstar på Obama för att folk ska slippa växa upp under fattiga omständigheter som hon själv gjort. Den gamla mannen röstar för Ashleys skull (för att barn ska slippa hennes omständigheter). Och jag blir glad av att Obama går till samma frisör varje lördag, trots att han kanske inte behöver, utan mer för gemenskapens skull.
Jag fascineras och inspireras av hur effektivt propagandamaskinen byggts upp. Hur man nådde ut till  och engagerade de personen som vanligtvis avstår från att rösta eftersom valet ändå inte påverkar deras situation.
Det skulle så lätt kunna bli svulstigt och kletigt, men Gelin lyckas med att hålla sig på rätt sidan om patetikens brant. Han håller sig saklig även i de stunder där det bli både tårdrypande och kanske lite patetiskt.
Ja, jag imponeras och gläds och kan inte annat än utbrista i ett ”Yes I can! bry mig om böcker jag annars struntar i att läsa.”

Vart tog all denna kärlek vägen?

Just nu läser jag Käbi Lareteis Vart tog all denna kärlek vägen? och känner mig lite fundersam.
Omslaget är kanske det vackraste jag har sett. Jag vill ha Lennart Nilssons bild som fondtapet hemma.
Boken då? Ja, det är ju dess innehåll som gör mig lite fundersam. När jag läste om boken så kände jag en sån värme inför läsningen. Tyckte att det fanns något alldeles allmängiltigt men ändå personligt över den. Hur Bergman säger att han har slängt alla hennes brev, men att de hittas vid bouppteckningen. Känns som ett typiskt Bergmandrag.
Men läsningen… ja… jag ställer mig rätt frågande till varför den publiceras. Varför väljer Käbi Laretei att publicera henne och Bergmans privata brev till varandra (och delar av sin egen dagbok)?
Det känns som att kliva in i något väldigt privat. Ett övertramp utan dess like.
För vems skull, i vems intresse publiceras de?
Jag kan inte förstå det. Och känner mig väldigt besviken. Nästan ledsen över att ta del av det privataste av privata.

Bokkonsumenten, c’est moi

Som den slav av bokenkäter jag är så kommer ytterligare en, courtesy of BokhoraHelena.

Senast köpta inbundna bok: Fallet Charles Dexter Ward av H.P. Lovecraft. Nästa bok i bokcirkeln.
Senast köpta pocketbok: Sex, doger och kalaspuffar av Chuck Klosterman. Inköpt för 5 kronor på Bonniers utförsäljning.  Jag är defintivt rätt läsare för den här boken.
Favoritgenre: Kan inte komma på att jag har någon särskild, unga svenska författare kanske? Många genrer jag inte läser däremot; ingen fantasy eller sci fi, inga deckare (även om det blivit några den här våren…), ingen chic litt, ingen tantlitteratur eller kärleksromaner, ingen skräck (nästan ingen)
Ultimata längden på en bok: 350 sidor skulle jag säga är optimalt.
Favoritbokhandel: Adlibris. Och roliga utförsäljningar. Nu senast Modernista som förgyllde min bokhylla med flera älsklingsböcker.
Favoritbibliotek: Lånar aldrig böcker längre. Men biblioteket i Hultsfred kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Favoritplats att läsa (i hemmet): Sängen. Eller fåtöljen med öppet fönster.
Favoritplats att läsa (utanför hemmet): Café String. Tunnelbanan.
Fem författare du alltid köper i inbundet format: Jeanette Winterson. Där tog det nog stopp.
Bästa lässnackset: Äter helst inte när jag läser.
Bästa läsdrycken: Kaffe med mjölk som har en tendens att bli kallt eftersom jag för lätt uppslukas.
Bästa bakgrundsljudet vid läsning:  TV går bra som bakgrundssorl. Musik är omöjligt, då blir jag irriterad.
När på dygnet läser du helst? Till och från jobbet.
Bästa bakfylleläsningen: Modemagasin.
Bästa kollektivtrafikläsningen: Det jag läser för stunden.